Blockchain-teknologi har gått från ett nischat internetfenomen till en central del av digital ekonomi. Teknologin möjliggör kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum, men används också i många fler industrier.
Alla har hört talas om Blockchain och krypto tidigare, men det är inte alla som begriper sig på exakt vad det är och varför det är så viktigt, samt vad det används till. Det handlar egentligen bara om teknologi som tillåter säkra digitala betalningar att ske utan en mellanhand som en bank.
Vad är blockchain-teknologi?
Blockchain handlar egentligen om en digital huvudbok där information lagras i block, som är länkade som en kedja. Varje block innehåller en grupp transaktioner samt en kryptografisk referens till det föregående blocket, vilket gör det i stort sett omöjligt att manipulera data i efterhand.
Det lagras inte på en server, utan det finns kopior av den på tusentals datorer i ett nätverk. Dessa datorer, ofta kallade noder, arbetar tillsammans för att verifiera och registrera nya transaktioner.
När en ny transaktion sker, skickas den ut i nätverket för att verifieras. När den är verifierad läggs transaktionen till i ett block som sedan kopplas till kedjan. Denna process gör blockchain både transparent och säker.
Kryptovalutor som betalningsmetod – bland annat i casinobranschen
En av de allra mest praktiska användningsområdena för kryptovalutor är just som betalningsmetod. Eftersom att transaktioner kan ske direkt mellan användare utan att blanda in banker blir betalningar ofta snabbare och billigare.
Detta har gjort kryptovalutor populära i vissa onlinebaserade branscher, inklusive onlinecasinon. Det är mer sällsynt på svenska casinon att erbjuda det, men utländska casino utan spelpaus erbjuder kryptovalutor som betalningsmetod i mycket större utsträckning.
Kryptovalutor är inte kopplade till något specifikt land, så människor från olika länder kan använda samma betalningsmetod. Beroende på vilken valuta det är som används kan också transaktionsavgifterna vara lägre för krypto i vissa fall.
Blockchainens historia och utveckling
Idén om att ha distribuerade databaser som använder kryptografi för att säkra betalningar har existerat sedan 1990-talet, men blev först ett koncept år 2008.
I oktober 2008 publicerade en anonym person eller grupp under pseudonymen Satoshi Nakamoto ett whitepaper med titeln Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System. Dokumentet beskrev ett system över hur digitala pengar kan skickas direkt mellan användare utan banker eller andra mellanhänder.
I januari 2009 skapades det första blocket i Bitcoin-nätverket, ofta kallat “genesis block”. Därmed startade världens första fungerande blockchain. Under följande åren dök det upp fler och fler projekt som experimenterade med tekniken. 2015 lanserades Ethereum, som introducerade smarta kontrakt, program som automatiskt körs på blockkedjan. Detta öppnade dörrar för nya teknologier som decentraliserade finanssystem och NFT-tillgångar.
Hur kryptovalutor fungerar
En kryptovaluta som alla vet är en digital valuta som använder kryptografi och blockchain-teknologi för att säkra transaktioner. För att förstå kryptovalutor är det bra att känna till hur blockchain-teknologi fungerar, vilket du kan läsa mer om på webbkryss och andra spel.
Till skillnad från traditionella valutor ges kryptovalutor normalt inte ut av centralbanker. I stället skapas de genom algoritmiska processer och styrs av nätverkets protokoll.
Ifall någon skickar kryptovaluta till någon annan, sker det enligt den här följden:
- En transaktion skapas i användarens digitala plånbok.
- Transaktionen skickas ut till nätverket.
- Nätverkets noder verifierar att avsändaren har tillräckligt saldo.
- Transaktionen inkluderas i ett nytt block.
- Blocket läggs till i blockkedjan och blir permanent registrerat.
Det finns konsensusmetoder som används för att säkerställa att nätverket fungerar som intenderat. Bitcoin, den största kryptovalutan använder sig av Proof of Work (PoW). Här löser datorer komplexa matematiska problem för att bilda nya block.
Det finns även Proof of Stake (PoS) som används av exempelvis Ethereum idag. Här väljs validatorer baserat på hur mycket kryptovaluta de har satsat i nätverket. Dessa system säkerställer att ingen enskild aktör kan manipulera blockkedjan.
Kryptovalutor ur ett investeringsperspektiv
Utifrån ett investeringsperspektiv har det varit lukrativt för många, men även katastrofalt för vissa. Det finns flera faktorer som driver investeringar i krypto, men det finns många spekulanter och priserna är i regel väldigt volatila jämfört med traditionella aktier och råvaror, så det gäller att vara försiktig med hur man investerar.
Kryptomarknaden är känd för stora prisrörelser. Detta gör den attraktiv för investerare som söker hög avkastning, men innebär också hög risk. Vissa kryptovalutor som Bitcoin har ett fast maximalt utbud. Detta har gjort att vissa investerare ser dem som en digital motsvarighet till guld.
Till stor del så investerar folk på grund av teknologins potential. Trots att den har blivit så stor, anser folk fortfarande att det finns mycket mer utrymme för det att växa.
Samtidigt är kryptomarknaden volatil och relativt ung, vilket gör att investerare ofta behöver ha en långsiktig strategi och god riskhantering. Investera inte för att du tror att du kommer tjäna en förmögenhet på kort tid. Gör det ifall du tror på och förstår teknologin bakom det du investerar i, oavsett vilken kryptovaluta det är.
Hur olika kryptovalutor använder blockchain på olika sätt
Man kan tro att de flesta kryptovalutor är sig lika, men de skiljer sig åt ganska kraftigt. Vissa fokuserar på betalningar, andra på smart kontrakt, medan andra vill ersätta betalningssystem i bankvärlden, som XRP.
Det finns en kryptovaluta som kallas Monero. Den är designad för maximal anonymitet, och transaktioner är inte offentliga som med andra kryptovalutor. Monero använder flera avancerade kryptografiska tekniker för att dölja information.
Filecoin utvecklades för att använda blockchain för att decentralisera datalagring, genom att låta folk uppge oanvänt lagringsutrymme på sina datorer för att skapa ett globalt lagringsnetvärk.
Blockchain-teknologi har snabbt gått från ett koncept till en viktig del av den digitala ekonomin. Den möjliggör decentraliserade system där transaktioner kan verifieras utan mellanhänder, vilket inte existerade innan blockhain blev en grej.