Spelrelaterade teman som formar svenska fotbollsmediernas samtal
Blogg

Spelrelaterade teman som formar svenska fotbollsmediernas samtal

Idag verkar det nästan som om fotboll och spel om pengar klistrats ihop i svensk sportbevakning; det är svårt att veta när det ena slutar och det andra tar vid. Resultat, laguppställningar, målgörare  det är ju självklart, men mitt i analyser av taktiska drag dyker oddsförändringar och rykten från spelmarknaden upp. Spelarnas förhållande till hela bettingvärlden får plötsligt lika mycket plats. Nya granskningar tyder på att frågor om spelberoende, klubbspons och matchers integritet allt oftare styr det offentliga samtalet om fotboll. 

Medierna lyfter fram problemrisker men verkar samtidigt medvetna om att spelbolag på något plan håller upp klubblagsekonomin. Här nedan, några av de teman som sägs prägla snacket om svensk fotboll, och hur de sakta men säkert stuvat om i berättelsen om sporten.

Normalisering av spelkultur runt svensk fotboll

Det kanske känns självklart för vissa, att spela på matcher är för många supportrar och spelare nästan lika naturligt som själva sporten. Riksidrottsförbundets siffror säger att 67 procent av elitaktiva nyligen sysslat med pengaspel på sport. Fler rapporter har fångat samma sak; omklädningsrummet beskrivs ofta som ett ställe där odds och bettingtips ventileras lika ledigt som formationer och startelvor. Att sitta med ett öga på livespel hör till för många. 

Sportsändningar och reportrar snor gärna drama från odds och favoritskap, och skojar ibland om spelarnas och publikens relation till betting som om det vore ännu ett sidospel i helheten. Allt detta har på något sätt gjort att spel om pengar och supporteridentitet flyter ihop. Det är svårt att säga om det någonsin sett ut exakt så här tidigare.

Riskgrupper, spelberoende och mediernas narrativ

Det pratas helt klart mer om spelproblem i sportbevakningen nu än för några år sedan. Personer som elitsatsar verkar, enligt flera svenska studier, ha en ökad risk att fastna i ohälsosamma spelmönster. En siffra som nämnts är att 17 procent av aktiva fotbollsspelare någon gång fått negativa följder av spelande, åtminstone enligt Psykiatriforskning.se. Medieinslag återkommer rätt ofta till berättelser där spelare halkat in i ekonomiska problem, rubriker som skuldfällan eller fallet från toppen dyker upp. 

Det handlar inte bara om pengar, utan om grupptryck också; många vittnar om att det är svårt att stå emot när de flesta i laget är med. Något som forskningen tycks peka på är att många elitidrottare börjar spela redan i tidig ålder. Både debatter och tv-inslag riktar blicken mot ledare, styrelser och medspelare, ansvaret för att fånga upp spelberoende landar liksom på flera nivåer. I detta sammanhang diskuteras bland annat betting via mobilen och tillgängligheten till online betting som riskfaktor, särskilt bland manliga utövare.

Ekonomisk sponsring, maktförhållanden och integritet

Att svenska fotbollslag och serier numera är beroende av spons från spelbolag känns nästan alldeles självklart, fast ändå lite märkligt. Rapporten från RF 2019 nämner att intäkter från pengaspel kan stå för upp till 40 procent av sponsordelarna i vissa klubbar. Matchtröjor, arenanamn, reklamen på hemsidan, spelbolagens loggor syns överallt, och det är knappast en slump. Just detta ekonomiska beroende återkommer ofta i mediernas rapportering. Olika skribenter påpekar gärna den inbyggda motsägelsen; här går klubbar och förbund ut och talar om ansvarsfullt spel, men bär spelbolagsnamn i offentligheten, kanske till och med på sina tröjor. I debatten ställs insatser för utbildning och beroendeförebyggande åtgärder mot nödvändigheten i att ha kvar stödet från sponsorer. 

Matchfixning, legitimitet och medias ansvar

Matchfixning noteras ofta bland det allvarligaste som kan drabba svensk fotboll och idrottens anseende över huvud taget. Det har plockats fram många fall i pressen där manipulerade matcher förstört både serier och trovärdighet. I mediernas granskningar kan man läsa om insatser placerade på matcher som få känner till, ofta längre ned i seriesystemen, och spelare som intervjuats i efterhand har ibland erkänt blandade känslor. 

Lockelsen var stor, men konsekvenserna blev ännu större. Svenska medier använder också verklighetsbaserade exempel; man pratar om förgiftade matcher, mutade domare och hur snabbt osäkerhet sprider sig. Allt detta eldar på debatten kring spelkulturens utbredning i sporten. Studeras rubrikerna är det tydligt att det också rapporteras om klubbars och ligors försök att stärka utbildning och införa olika former av övervakning för att motverka nya skandaler.

Samhällsnytta, riskmiljö och ansvarsfullt spelande

Svensk fotboll vill gärna framstå som en positiv samhällskraft med initiativ för integration och gemenskap. Men samtidigt finns det allt mer forskning som antyder att idrotten i sig kan vara en riskmiljö när det kommer till spel om pengar, kanske särskilt för personer eller dem som siktar på elitnivå. Tidningsartiklar och debattinlägg rör ofta vid den här dubbla verkligheten; fotbollen får pengar från spelbolag, men får också brottas med baksidan. Samarbeten mellan klubbar och olika stödlinjer, verkar bli vanligare. 

Det handlar om att sprida kunskap och försöka bygga en motvikt till problemen. Självavstängningssystem och utbildning för tränare och spelare har tagits fram, ofta i samarbete med offentliga instanser. Medier granskar de här insatserna, följer utvecklingen och lyfter ibland exempel där det faktiskt gått att komma ur ett spelberoende. Kanske är det just den här blandningen, mellan samhällsansvar och risk, som gör ämnet så svårfångat i det mediala samtalet.

Många vägar till ett ansvarsfullt spelklimat

Det råder knappast någon tvekan om att svensk fotbollsmediers samtal om spel har slingrat sig in i komplexa och ibland lite motsägelsefulla spår. Man pekar ofta på behovet av utbildning och ökad medvetenhet som motvikt till den ökande närvaron av spelbolag och risken för beroende. Att skapa någon slags balans, där både spelare och supportrar slipper skador av spelkulturen och samtidigt kan behålla sporten levande, det kräver antagligen fortsatt kunskap, förebyggande arbete och en rätt öppen debatt. Något tydligt slut på diskussionen verkar det däremot inte vara i sikte.